| FESTIVALHISTORIK
25 år med Uppsala Kortfilmfestival
1982
Den första Uppsala Kortfilmfestival äger rum den
1-5 september. Visningarna inleds på den lilla Totemteatern
med världens första film, Lumières tågfilm.
Medlemskort som ger tillträde till alla föreställningar
kostar 25 kr. "Vid stark publiktillströmning tillämpas
köordning" varnar man i programhäftet. Festivalen
blir en publiksuccé. På programmet står
både gammal och ny film, från "Uppsalas
första film", den lokala rysarklassikern Imperfektum,
till film av Kristian Petri, Harald Hamrell och Birgitta
Janssons nu klassiska Semesterhemmet.
1983
Med slogans som "Kan Cannes kan Uppsala" och "6-8
premiärer om dan" visar festivalen 1983 bl a nya
dokumentärer från Folkrepubliken Kina och Tjeckoslovakien.
Festivalen har utvecklats snabbt under det gångna
året, och fått starkt gensvar från filmskapare
och distributörer utomlands. I filmutbudet finns stort
utrymme för samtidsdebatt. Det kalla krigets och kärnvapenhotets
realiteter diskuteras, och det moderna samhällets teknologi
ifrågasätts. Förutom Totemteatern och Fyris,
försöker man nu också med att visa film
på Fagotten i förorten Gottsunda. Jiri Bartas
fasci-nerande Zanikly svet rukavic (Handskarnas förlorade
värld) belönas som bästa animation, och Jan
Röed och Göran Söderström vinner doku-mentärpriset
för naturfilmen Några mil från Hötorget.
1984
Festivalen fortsätter växa och visar film från
hela världen. Så här uttrycker arrangörerna
sin ambition: "Vårt mål är lika enkelt
som sjävklart. Att bredda utbudet av film i Sverige.
På festivaler utomlands ser vi så många
fantastiska filmer och tänker då med mörkt
sinne på det smala och inskränkta filmutbudet
i Sverige. Vem vill se amerikansk dumcrazy eller extremvåld
vid varje biobesök?" I olika specialserier presenteras
bl a film av Norman Mc Laren, Lasse Åbergs mjölk-filmer
och National Film & Television School. Från och
med i år äger festivalen rum i slutet av oktober.
1985
Festivalen presenterar "mer film än någonsin":
130 filmer från 28 länder. Av dessa är 25
långfilmer. Fram till 1992 visade man faktiskt också
långfilm i festivalen. Festivalen pågår
10 dagar, nu på Fyrisbiografen och Filmstaden. "Här
finns alltså ett utmärkt tillfälle att bilda
sig en uppfattning om hur olika länder världen
över utnyttjar detta förunderliga medium som kallas
film!", skriver arrangörerna i katalogen. Barnfilmfestivalen
blir en permanent del av programmet.
1986
Suzanne Osten inviger filmfestivalen som fortsätter
att visa mycket animerad film. Samtiden, med händelser
som Palmemordet och Tjerno-bylkatastrofen ger avtryck i
programmet. Dennis O'Rourkes dokumentär Halveringstid
blir extra aktuell, och temat En jord - två världar
om klyftan mellan Tredje världen och I-världen
tillägnas Olof Palme. Filmutställningen och kaféet
på Konstmuséet blir en succé och en
uppskattad mötesplats.
1987
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle inviger festivalen
som nu har en ny festivalbiograf, Spegeln, Uppsalas största
salong. Film av bl a Sally Potter, Quay Brothers, Eric Rohmer
och Frédéric Back presenteras i en festival
som med arrangörernas ord "trots återhållsamhet
från vår sida svällt ytterligare en aning".
1988
Sverige är fortfarande inte ett filmfestivaltätt
land. Men festivaler gynnar filmintresset, menar arrangörerna
i katalogen: "Är det en slump att de två
städer som har den bästa besöksstatistiken
på bio, nämligen Göteborg och Uppsala, också
har stora filmfestivaler? Är det inte så att
växelspelet mellan en filmintresserad publik och en
film-festival skapar ett nytt intresse för film på
bio och därmed ett bättre klimat för filmen
över huvud taget?" Den moderna kortfilmsklassikern
Nonstop av Kari Paljakkala vinner pris som bästa korta
spelfilm, och animatören Ferenc Cako prisbelönats
för en av sina skickliga sandanimationer; Ab ovo.
1989
Film av kvinnor uppmärksammas i en specialserie. Bahram
Beyzaies långfilm Bashu - den lilla främlingen,
den första film som kommit ut ur Iran sedan revolutionen,
visas. Skådespelerskan Susan Taslimi har just kommit
till Sverige och närvarar vid den helt utsålda
visningen. Biljettpriserna och biljettsystemen har varit
många genom åren. Den här festivalen kostar
en visning 25 kr och ett medlemskort lika mycket.
1990
Ett stort år för animation. Utställningar
med originalbilder från sovjetisk animationsfilm och
av Michel Ocelot, som också gästar festivalen.
Animationsstorheter som Wladyslaw Starewiscz och Pixar uppmärksammas
med filmprogram och seminarier. Aardman animations Lip Sync-filmer
visas och tar uppsalapubliken med storm. Allra mest älskad
blir Nick Parks sedermera oscarsbelönade Creature Comforts,
som här tar hem priset för bästa animation
och Publikens pris. Festivalen bjuder dessutom på
ett stort tema om erotik. Film på temat, från
Filippinerna till Danmark och om allt från makt till
kärlek visas, och diskussioner hålls om huruvida
Madonna är feminist och om gränsen mellan konstnärlig
erotik och pornografi. Fjolårets satsning på
film av kvinnor fortsätter med Kvinnors världar,
en stor specialserie med film från världen över.
Det här är året då Lars Hedenstedt,
som lett festivalen sedan starten, slutar som festivalledare
1991
Festivalen fyller 10 år. Ett jubileumsprogram visar
höjdpunkter från de senast tio åren. Margarethe
von Trotta är hedersgäst och festivalen begränsar
sig nu till två biografer: Skandia och Slottsbiografen.
Upsala Nya Tidnings filmkritiker Hugo Wortzelius, en trogen
supporter från det första året, går
bort under 1991.
1992
Festivalen blir återigen en renodlad kortfilmfestival,
den enda i Sverige. Roy Andersson gästar festivalen
med en arbetskopia av den omskrivna och av Socialstyrelsen
stoppade Någonting har hänt. Filmen får
inte visas offentligt, men i slutet sällskap går
det bra. Retrospektiv ägnas åt animatörerna
Marv Newland och Piotr Dumala. På programmet står
ny film av filmskapare som Susanne Bier, Ella Lemhagen och
Mathieu Kassovitz. Festivalkortet, som ger entré
till alla föreställningar, gör sin återkomst,
nu till priset av 150 kr.
1993
Hedersgäster är Viveca Lindfors, som visar en
ny kortfilm, och Lindsay Anderson. På festivalens
invigningsfest ger Alan Price en konsert. En ny teknik utforskas
vid "en speciell videodag på Fyrisbiografen där
vi visar videofilmer på duk med en s k videokanon".
Intäkterna matchar inte de stora satsningar som görs,
och resultaträkningen slutar på minus.
1994
Det ekonomiska läget gör att 1994 års program
är minskat till ett 50-tal filmer. Det rymmer ändå
många intressanta inslag, inte minst från de
nordiska länderna. Ny film av Jan Troell, Lisa Ohlin
och Jannik Hastrup presenteras. Eija-Liisa Ahtilas Me/we,
Gray och Okay visas, och en speciell musikupplevelse ges
i M A Numminen sings Wittgenstein.
1995
Festivalen kommer igen, och visar nu 178 kortfilmer från
hela världen under fem dagar. Kända namn från
kort- och dokumentärfilmsvärlden som Mattias Müller,
Marcel Lozinski och Susanna Edwards deltar, liksom filmskapare
som senare blivit kända för sina långfilmer.
Bland dem finns Erick Zonca och Reza Parsa, vars Gränsen
belönas som bästa spelfilm. Seminarier ägnas
bl a filmrestaurering och experimentfilm och festivalpuben
råkar ut för en rökbombsattack, förevigad
av en av festivalens gäster.
1996
Festivalen fyller 15 år och i katalogen sammanfattar
festivalledningen: "Festivalens utformning har förändrats
en hel del under dessa femton år, men grundtanken
och ideologin kvarstår - Sverige och övriga världens
filmskapare ska ha ett forum för att visa sina kortfilmer
och uppsalaborna en chans att uppleva den rika filmvärld
som döljer sig bakom det vanliga bioutbudet."
Ett brännande aktuellt seminarium hålls om hur
bilden, filmen och samhället påverkas av den
nya IT-tekniken: "Kommer informationssamhället
att skapa nya eliter?" Håkan Alexandersson är
retrospektiv gäst och Damien O'Donnells Thirty Five
Aside belönas som bästa barnfilm på en festival
där publiksiffrorna blir en besvikelse trots ett rikt
program.
1997
Den nordiska videosektionen, med fokus på dokumentärer
och konstfilm, blir en del av programmet. Också övriga
festivalen präglas av dokumentärer. Invigningsfilm
är PeÅ Holmqvists och Suzanne Khardalians Hennes
armeniske prins om Göta Erzinkian från Uppsala,
och ett seminarium om dokumentärfilmsetik hålls.
Kortdokumentärer av Vilgot Sjöman presenteras
i ett retrospektiv och Måns Adolfsson gör sin
första affisch för festivalen.
1998
Festivalen fortsätter växa och är nu en dag
längre, bjuder på fler visningar och har en fjärde
biograf: Grand. Den gamla funkisbiografen har återuppbyggts
efter den våldsamma brand som 1995 ödelade den.
Den första Filmskoledagen äger rum. Retrospektiv
gäst är Jan Troell, och doku-mentärer av
90-årsjubilaren Henri Cartier-Bresson visas i ett
specialprogram. Uppsala är sedan ett par år,
som enda festival i Norden, erkänd av Academy of Motion
Pictures Arts and Sciences. Tack vare detta nomineras prisvinnarna
La carte postale från Belgien och Victor av svenska
Joel Bergwall och Simon Sandqvist till en Oscar för
bästa kortfilm.
1999
Kulturminister Marita Ulvskog inviger filmfestivalen som
presenterar det största specialprogrammet på
många år: British Humour in Shorts - från
stumfilmskomedier till Wallace & Gromit. Det blir en
publiksuccé, och de besökssiffror som sedan
1997 vänt, fortsätter att peka uppåt. Festivalprogrammet
reformeras för att skapa tydligare sektioner och utrymme
för stora specialprogram. Prisstrukturen görs
om och det första Uppsala Grand Prix delas ut. I samarbete
med AtomFilms visas film på webben och Johan Hagelbäck
uppmärksammas i ett retrospektiv. Ytterligare en uppsalavinnare,
Stora och små mirakel av Marcus Olsson, oscarsnomineras.
Barnfilmfestivalen fyller 15. Åsa Garnert, festivalchef,
och Christoffer Olofsson, programchef, får priset
"Årets Kulturföretagare i Uppland"
av Uppsalas näringsliv.
2000
Kortfilmfestivalen invigs av Svenska Filminstitutets vd
Åse Kleveland som i sitt tal erbjuder Uppsala Kortfilmfestival
samarbetsavtal och nationellt uppdrag. Festivalen får
Guldbaggestatus; svenska filmer som visas i Uppsala kvali-ficeras
för nominering till Guldbaggen för bästa
kortfilm eller dokumentär. Festivalen får dessutom
två representanter i den nya nomi-neringsgruppen för
kategorin Bästa kortfilm och den nya klassen Bästa
dokumentärfilm. Mer än 200 kortfilmer visas och
satsningen på stora specialprogram fortsätter
med Filmland Finland, om den moderna finska kortfilmen.
Kortfilmer och reklamfilmer av långfilmsaktuella Roy
Andersson visas och London Lesbian & Gay Film Festival
gästspelar.
2001
Festivalen fyller 20 och firar med det stora jubileumsprogrammet
20 år med Uppsala Kortfilmfestival - 100 år
av kortfilm. Ny film från hela världen visas,
stumfilm till klezmermusik, film-skolefilm, retrospektiv
med Carl Johan De Geer och mycker mer i ett program som
kanske är det största hittills. Genom åren
har festivalkontoret funnits på bl a Gamla Gillet,
Biologiska museets källare och Rektorsvillan, och under
2001 går flyttlasset igen, nu från gamla Nymans
verkstäder till nyrenoverade lokaler på Klostergatan
1, centralt vid Fyrisån. Efter några år
med täta led-ningsbyten tidigare under 90-talet, har
nu festivalen haft samma ledning i flera år. Publikt
och ekonomiskt har utvecklingen stadigt gått uppåt,
och festivalen går in i sitt tredje decennium i medvind.
2002
En satsning görs på specialprogram och kortfilmfestivalen kan presentera”Svensk animation under ett sekel” i samarbete med Svenska Filminstitutets filmarkiv samt ”Sarajevo 1992-2002” med stöd av Svenska Institutet. Dessutom visas retrospektiv med filmarna John Smith samt Reza Parsa och i Barnfilmfestivalen visas specialprogram med gästande filmarna Johan Hagelbäck och Lena Koppel. Festivalen arrangerar flera visningar på bortaplan, under festivalveckan på ”Gamla Bion i Örsundsbro” och efter festivalen bland annat på Ciné Club Francais och Cinemateket i Stockholm samt på Filmbar Atalante i Göteborg.
2003
Kortfilmfestivalens samarbete med andra svenska kulturinstitutioner fortsätter att öka. Under året gästspelar kortfilmfestivalen regelbundet på Dramatens scen Elverket i Stockholm. Festivalens prisutdelningen flyttar till lördagkvällen. I samarbete med Kultur i länet delas prissumman 20 000 kronor ut till årets vinnare av Uppsala Grand Prix - Virgil Widrich för hans experimentella animation ”Fast film”. Årets specialprogram är ”Återse Ikon” och ”Fokus Sydkorea”. Dessutom visas hela tre retrospektiv med dokumentärer av Susanna Edwards samt animationer av Bill Plympton och Pjotr Sapegin. All biljettförsäljning under festivalveckan sker från och med nu på festivalcentret Grand. Barnfilmfestivalen fortsätter att visa film för barn och unga från 4 till 16 år men byter nu namn till Kortfilmfestivalen UNG. Festivalen påbörjar ett samarbete med Pub 19 som blir festivalpub.
2004
Rekordmånga filmer visas under festivalveckan - 279! Bidragande till detta är den nya och efterlängtade sektionen som introduceras vid årets festival – den nationella tävlingen. 250 filmer anmäls och 27 visas för publiken liksom för juryn som består av Sara Kadefors, Fredrik Sahlin och Rita Stetter. Den första filmkajan för bästa svenska kortfilm går till Johannes Stjärne Nilsson och Ola Simonsson för ”Du var där med din polare Frank”. Årets stora specialprogram är ”Fokus Italien” och ”I kvinnliga animatörers sällskap”. För femte året i rad presenteras ett gay & lesbian-special i samarbete med en europeisk filmfestival, i år Lesbisch-Schwule Filmtage Hamburg. Samarbete kring program sker även med Fantastisk filmfestival i Lund. Biljettpriserna för barn och unga som besöker Kortfilmfestivalen UNG subventioneras ytterligare av festivalen och sänks till 10 kr och därmed har fler elever än tidigare år en möjlighet att se kortfilm. För andra året i rad genomförs regissörsutfrågningar i form av en ”Frukost med festivalen” – en succé som i år lockar många nyfikna besökare.
2005
Kortfilmfestivalens ekonomiska anslag från Uppsala Kommun ökar. Liksom tidigare år får festivalen även bidrag från Svenska Filminstitutet, Europeiska kommissionens MEDIA-program samt Kultur i länet/Landstinget i Uppsala län. Under 2004 och 2005 pågår en studie om distribution och visning av kortfilmen i Sverige, med stöd från Stiftelsen Framtidens Kultur. Rapporten ”Internationell kortfilm i Sverige” presenteras i slutet av året. Anmälningarna till den internationella tävlingssektionen ökar från 1000 de senaste åren till över 2000. Detta är ett resultat av att även digitala visningsformat från och med nu tillåts vid sidan av 16 och 35 mm. Förändringen innebär att fler filmer från hela världen nu har en möjlighet att visas vid festivalen och är en stor succé. Under veckan visas förrutom tävlingssektionerna och sektionen för nordisk film även specialprogram och retrsopektiv, b la ”Fokus Spanien”. Skandiascenen är nyrenoverad och heter numera Regina. Antalet gästande representanter från andra festivaler ökar kraftigt, mycket tack vare resebidrag från Svenska Institutet.
|