BIOGRAFER
Slottsbiografen öppnade 1914 och hyllades som en av Sveriges
vackraste biografer. Här ägde 1929 Uppsalas första
ljudfilmsvisning rum, bevistad bl a av den då elvaårige
Ingmar Bergman, som tillbringade en stor del av sin barndom
hos sin mormor på Trädgårdsgatan 12. Slottsbiografen
återöppnades 1995 efter en renovering som återgivit
biografen dess imponerande stumfilmsinteriör.
Under flera decennier var Trädgårdsgatan känd
som Biogatan eller Uppsalas Broadway, och 1936-1983 lystes
den om kvällarna upp av neonljusen från gatans
tre biografer. Idag ligger gatan tyst, men under Kortfilmfestivalen
får Uppsala på nytt sitt Broadway. Skandia öppnade
1925 under namnet Reginateatern. Den ritades av stadsarkitekt
Gunnar Leche och utgjorde ett fint exempel på 1920-talets
överdådiga biografarkitektur, inspirerad av 1800-talets
teaterlokaler. Efter ett antal renoveringar stängdes
Skandia 1983, byggdes om på nytt och fungerar idag
som scen för teater, musik och filmvisning.
Grand öppnade 1936 som Uppsalas första och enda
fristående biografhus och utgjorde med sin funkisarkitektur
en kontrast till 1920-talets rikt utsmyckade biografer.
Grand förstördes 1995 i en våldsam brand
men har därefter återuppbyggts.
Filmstaden 11 ligger på klassisk biomark då
den i sitt läge motsvarar en del av Röda Kvarn,
öppnad 1938. Röda Kvarn var med sina 600 platser
stadens största salong och SF:s stora premiärbiograf
i Uppsala. Efter stängningen på 1980-talet kom
Filmstaden att byggas i samma kvarter.

Läs mer i Uppsalas biografer av Anders Leidstedt (1997).
|