Festivalhistoria

1982
Den första Uppsala Kortfilmfestival äger rum den 1-5 september. Visningarna inleds på den lilla Totemteatern med världens första film, Lumières tågfilm. Medlemskort som ger tillträde till alla föreställningar kostar 25 kr. “Vid stark publiktillströmning tillämpas köordning” varnar man i programhäftet. Festivalen blir en publiksuccé. På programmet står både gammal och ny film, från “Uppsalas första film”, den lokala rysarklassikern Imperfektum, till film av Kristian Petri, Harald Hamrell och Birgitta Janssons nu klassiska Semesterhemmet.

1983
Med slogans som “Kan Cannes kan Uppsala” och “6-8 premiärer om dan” visar festivalen 1983 bl a nya dokumentärer från Folkrepubliken Kina och Tjeckoslovakien. Festivalen har utvecklats snabbt under det gångna året, och fått starkt gensvar från filmskapare och distributörer utomlands. I filmutbudet finns stort utrymme för samtidsdebatt. Det kalla krigets och kärnvapenhotets realiteter diskuteras, och det moderna samhällets teknologi ifrågasätts. Förutom Totemteatern och Fyris, försöker man nu också med att visa film på Fagotten i förorten Gottsunda. Jiri Bartas fasci-nerande Zanikly svet rukavic (Handskarnas förlorade värld) belönas som bästa animation, och Jan Röed och Göran Söderström vinner doku-mentärpriset för naturfilmen Några mil från Hötorget.

1984
Festivalen fortsätter växa och visar film från hela världen. Så här uttrycker arrangörerna sin ambition: “Vårt mål är lika enkelt som sjävklart. Att bredda utbudet av film i Sverige. På festivaler utomlands ser vi så många fantastiska filmer och tänker då med mörkt sinne på det smala och inskränkta filmutbudet i Sverige. Vem vill se amerikansk dumcrazy eller extremvåld vid varje biobesök?” I olika specialserier presenteras bl a film av Norman Mc Laren, Lasse Åbergs mjölk-filmer och National Film & Television School. Från och med i år äger festivalen rum i slutet av oktober.

1985
Festivalen presenterar “mer film än någonsin”: 130 filmer från 28 länder. Av dessa är 25 långfilmer. Fram till 1992 visade man faktiskt också långfilm i festivalen. Festivalen pågår 10 dagar, nu på Fyrisbiografen och Filmstaden. “Här finns alltså ett utmärkt tillfälle att bilda sig en uppfattning om hur olika länder världen över utnyttjar detta förunderliga medium som kallas film!”, skriver arrangörerna i katalogen. Barnfilmfestivalen blir en permanent del av programmet.

1986
Suzanne Osten inviger filmfestivalen som fortsätter att visa mycket animerad film. Samtiden, med händelser som Palmemordet och Tjerno-bylkatastrofen ger avtryck i programmet. Dennis O’Rourkes dokumentär Halveringstid blir extra aktuell, och temat En jord – två världar om klyftan mellan Tredje världen och I-världen tillägnas Olof Palme. Filmutställningen och kaféet på Konstmuséet blir en succé och en uppskattad mötesplats.

1987
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle inviger festivalen som nu har en ny festivalbiograf, Spegeln, Uppsalas största salong. Film av bl a Sally Potter, Quay Brothers, Eric Rohmer och Frédéric Back presenteras i en festival som med arrangörernas ord “trots återhållsamhet från vår sida svällt ytterligare en aning”.

1988
Sverige är fortfarande inte ett filmfestivaltätt land. Men festivaler gynnar filmintresset, menar arrangörerna i katalogen: “Är det en slump att de två städer som har den bästa besöksstatistiken på bio, nämligen Göteborg och Uppsala, också har stora filmfestivaler? Är det inte så att växelspelet mellan en filmintresserad publik och en film-festival skapar ett nytt intresse för film på bio och därmed ett bättre klimat för filmen över huvud taget?” Den moderna kortfilmsklassikern Nonstop av Kari Paljakkala vinner pris som bästa korta spelfilm, och animatören Ferenc Cako prisbelönats för en av sina skickliga sandanimationer; Ab ovo.

1989
Film av kvinnor uppmärksammas i en specialserie. Bahram Beyzaies långfilm Bashu – den lilla främlingen, den första film som kommit ut ur Iran sedan revolutionen, visas. Skådespelerskan Susan Taslimi har just kommit till Sverige och närvarar vid den helt utsålda visningen. Biljettpriserna och biljettsystemen har varit många genom åren. Den här festivalen kostar en visning 25 kr och ett medlemskort lika mycket.

1990
Ett stort år för animation. Utställningar med originalbilder från sovjetisk animationsfilm och av Michel Ocelot, som också gästar festivalen. Animationsstorheter som Wladyslaw Starewiscz och Pixar uppmärksammas med filmprogram och seminarier. Aardman animations Lip Sync-filmer visas och tar uppsalapubliken med storm. Allra mest älskad blir Nick Parks sedermera oscarsbelönade Creature Comforts, som här tar hem priset för bästa animation och Publikens pris. Festivalen bjuder dessutom på ett stort tema om erotik. Film på temat, från Filippinerna till Danmark och om allt från makt till kärlek visas, och diskussioner hålls om huruvida Madonna är feminist och om gränsen mellan konstnärlig erotik och pornografi. Fjolårets satsning på film av kvinnor fortsätter med Kvinnors världar, en stor specialserie med film från världen över. Det här är året då Lars Hedenstedt, som lett festivalen sedan starten, slutar som festivalledare

1991
Festivalen fyller 10 år. Ett jubileumsprogram visar höjdpunkter från de senast tio åren. Margarethe von Trotta är hedersgäst och festivalen begränsar sig nu till två biografer: Skandia och Slottsbiografen. Upsala Nya Tidnings filmkritiker Hugo Wortzelius, en trogen supporter från det första året, går bort under 1991.

1992
Festivalen blir återigen en renodlad kortfilmfestival, den enda i Sverige. Roy Andersson gästar festivalen med en arbetskopia av den omskrivna och av Socialstyrelsen stoppade Någonting har hänt. Filmen får inte visas offentligt, men i slutet sällskap går det bra. Retrospektiv ägnas åt animatörerna Marv Newland och Piotr Dumala. På programmet står ny film av filmskapare som Susanne Bier, Ella Lemhagen och Mathieu Kassovitz. Festivalkortet, som ger entré till alla föreställningar, gör sin återkomst, nu till priset av 150 kr.

1993
Hedersgäster är Viveca Lindfors, som visar en ny kortfilm, och Lindsay Anderson. På festivalens invigningsfest ger Alan Price en konsert. En ny teknik utforskas vid “en speciell videodag på Fyrisbiografen där vi visar videofilmer på duk med en s k videokanon”. Intäkterna matchar inte de stora satsningar som görs, och resultaträkningen slutar på minus.

1994
Det ekonomiska läget gör att 1994 års program är minskat till ett 50-tal filmer. Det rymmer ändå många intressanta inslag, inte minst från de nordiska länderna. Ny film av Jan Troell, Lisa Ohlin och Jannik Hastrup presenteras. Eija-Liisa Ahtilas Me/we, Gray och Okay visas, och en speciell musikupplevelse ges i M A Numminen sings Wittgenstein.

1995
Festivalen kommer igen, och visar nu 178 kortfilmer från hela världen under fem dagar. Kända namn från kort- och dokumentärfilmsvärlden som Mattias Müller, Marcel Lozinski och Susanna Edwards deltar, liksom filmskapare som senare blivit kända för sina långfilmer. Bland dem finns Erick Zonca och Reza Parsa, vars Gränsen belönas som bästa spelfilm. Seminarier ägnas bl a filmrestaurering och experimentfilm och festivalpuben råkar ut för en rökbombsattack, förevigad av en av festivalens gäster.

1996
Festivalen fyller 15 år och i katalogen sammanfattar festivalledningen: “Festivalens utformning har förändrats en hel del under dessa femton år, men grundtanken och ideologin kvarstår – Sverige och övriga världens filmskapare ska ha ett forum för att visa sina kortfilmer och uppsalaborna en chans att uppleva den rika filmvärld som döljer sig bakom det vanliga bioutbudet.” Ett brännande aktuellt seminarium hålls om hur bilden, filmen och samhället påverkas av den nya IT-tekniken: “Kommer informationssamhället att skapa nya eliter?” Håkan Alexandersson är retrospektiv gäst och Damien O’Donnells Thirty Five Aside belönas som bästa barnfilm på en festival där publiksiffrorna blir en besvikelse trots ett rikt program.

1997
Den nordiska videosektionen, med fokus på dokumentärer och konstfilm, blir en del av programmet. Också övriga festivalen präglas av dokumentärer. Invigningsfilm är PeÅ Holmqvists och Suzanne Khardalians Hennes armeniske prins om Göta Erzinkian från Uppsala, och ett seminarium om dokumentärfilmsetik hålls. Kortdokumentärer av Vilgot Sjöman presenteras i ett retrospektiv och Måns Adolfsson gör sin första affisch för festivalen.

1998
Festivalen fortsätter växa och är nu en dag längre, bjuder på fler visningar och har en fjärde biograf: Grand. Den gamla funkisbiografen har återuppbyggts efter den våldsamma brand som 1995 ödelade den. Den första Filmskoledagen äger rum. Retrospektiv gäst är Jan Troell, och doku-mentärer av 90-årsjubilaren Henri Cartier-Bresson visas i ett specialprogram. Uppsala är sedan ett par år, som enda festival i Norden, erkänd av Academy of Motion Pictures Arts and Sciences. Tack vare detta nomineras prisvinnarna La carte postale från Belgien och Victor av svenska Joel Bergwall och Simon Sandqvist till en Oscar för bästa kortfilm.

1999
Kulturminister Marita Ulvskog inviger filmfestivalen som presenterar det största specialprogrammet på många år: British Humour in Shorts – från stumfilmskomedier till Wallace & Gromit. Det blir en publiksuccé, och de besökssiffror som sedan 1997 vänt, fortsätter att peka uppåt. Festivalprogrammet reformeras för att skapa tydligare sektioner och utrymme för stora specialprogram. Prisstrukturen görs om och det första Uppsala Grand Prix delas ut. I samarbete med AtomFilms visas film på webben och Johan Hagelbäck uppmärksammas i ett retrospektiv. Ytterligare en uppsalavinnare, Stora och små mirakel av Marcus Olsson, oscarsnomineras. Barnfilmfestivalen fyller 15. Åsa Garnert, festivalchef, och Christoffer Olofsson, programchef, får priset “Årets Kulturföretagare i Uppland” av Uppsalas näringsliv.

2000
Kortfilmfestivalen invigs av Svenska Filminstitutets vd Åse Kleveland som i sitt tal erbjuder Uppsala Kortfilmfestival samarbetsavtal och nationellt uppdrag. Festivalen får Guldbaggestatus; svenska filmer som visas i Uppsala kvali-ficeras för nominering till Guldbaggen för bästa kortfilm eller dokumentär. Festivalen får dessutom två representanter i den nya nomi-neringsgruppen för kategorin Bästa kortfilm och den nya klassen Bästa dokumentärfilm. Mer än 200 kortfilmer visas och satsningen på stora specialprogram fortsätter med Filmland Finland, om den moderna finska kortfilmen. Kortfilmer och reklamfilmer av långfilmsaktuella Roy Andersson visas och London Lesbian & Gay Film Festival gästspelar.

2001
Festivalen fyller 20 och firar med det stora jubileumsprogrammet 20 år med Uppsala Kortfilmfestival – 100 år av kortfilm. Ny film från hela världen visas, stumfilm till klezmermusik, film-skolefilm, retrospektiv med Carl Johan De Geer och mycker mer i ett program som kanske är det största hittills. Genom åren har festivalkontoret funnits på bl a Gamla Gillet, Biologiska museets källare och Rektorsvillan, och under 2001 går flyttlasset igen, nu från gamla Nymans verkstäder till nyrenoverade lokaler på Klostergatan 1, centralt vid Fyrisån. Efter några år med täta led-ningsbyten tidigare under 90-talet, har nu festivalen haft samma ledning i flera år. Publikt och ekonomiskt har utvecklingen stadigt gått uppåt, och festivalen går in i sitt tredje decennium i medvind.

2002
En satsning görs på specialprogram och kortfilmfestivalen kan presentera”Svensk animation under ett sekel” i samarbete med Svenska Filminstitutets filmarkiv samt ”Sarajevo 1992-2002” med stöd av Svenska Institutet. Dessutom visas retrospektiv med filmarna John Smith samt Reza Parsa och i Barnfilmfestivalen visas specialprogram med gästande filmarna Johan Hagelbäck och Lena Koppel. Festivalen arrangerar flera visningar på bortaplan, under festivalveckan på ”Gamla Bion i Örsundsbro” och efter festivalen bland annat på Ciné Club Francais och Cinemateket i Stockholm samt på Filmbar Atalante i Göteborg.

2003 
Kortfilmfestivalens samarbete med andra svenska kulturinstitutioner fortsätter att öka. Under året gästspelar kortfilmfestivalen regelbundet på Dramatens scen Elverket i Stockholm. Festivalens prisutdelningen flyttar till lördagkvällen. I samarbete med Kultur i länet delas prissumman 20 000 kronor ut till årets vinnare av Uppsala Grand Prix – Virgil Widrich för hans experimentella animation ”Fast film”. Årets specialprogram är ”Återse Ikon” och ”Fokus Sydkorea”. Dessutom visas hela tre retrospektiv med dokumentärer av Susanna Edwards samt animationer av Bill Plympton och Pjotr Sapegin. All biljettförsäljning under festivalveckan sker från och med nu på festivalcentret Grand. Barnfilmfestivalen fortsätter att visa film för barn och unga från 4 till 16 år men byter nu namn till Kortfilmfestivalen UNG. Festivalen påbörjar ett samarbete med Pub 19 som blir festivalpub.

2004
Rekordmånga filmer visas under festivalveckan – 279! Bidragande till detta är den nya och efterlängtade sektionen som introduceras vid årets festival – den nationella tävlingen. 250 filmer anmäls och 27 visas för publiken liksom för juryn som består av Sara Kadefors, Fredrik Sahlin och Rita Stetter. Den första filmkajan för bästa svenska kortfilm går till Johannes Stjärne Nilsson och Ola Simonsson för ”Du var där med din polare Frank”. Årets stora specialprogram är ”Fokus Italien” och ”I kvinnliga animatörers sällskap”. För femte året i rad presenteras ett gay & lesbian-special i samarbete med en europeisk filmfestival, i år Lesbisch-Schwule Filmtage Hamburg. Samarbete kring program sker även med Fantastisk filmfestival i Lund. Biljettpriserna för barn och unga som besöker Kortfilmfestivalen UNG subventioneras ytterligare av festivalen och sänks till 10 kr och därmed har fler elever än tidigare år en möjlighet att se kortfilm. För andra året i rad genomförs regissörsutfrågningar i form av en ”Frukost med festivalen” – en succé som i år lockar många nyfikna besökare.

2005 
Kortfilmfestivalens ekonomiska anslag från Uppsala Kommun ökar. Liksom tidigare år  får festivalen även bidrag från Svenska Filminstitutet, Europeiska kommissionens MEDIA-program samt Kultur i länet/Landstinget i Uppsala län. Under 2004 och 2005 pågår en studie om distribution och visning av kortfilmen i Sverige, med stöd från Stiftelsen Framtidens Kultur. Rapporten ”Internationell kortfilm i Sverige” presenteras i slutet av året.  Anmälningarna till den internationella tävlingssektionen ökar från 1000 de senaste åren till över 2000. Detta är ett resultat av att även digitala visningsformat från och med nu tillåts vid sidan av 16 och 35 mm. Förändringen innebär att fler filmer från hela världen nu har en möjlighet att visas vid festivalen och är en stor succé. Under veckan visas förrutom tävlingssektionerna och sektionen för nordisk film även specialprogram och retrsopektiv, b la ”Fokus Spanien”. Skandiascenen är nyrenoverad och heter numera Regina. Antalet gästande representanter från andra festivaler ökar kraftigt, mycket tack vare resebidrag från Svenska Institutet.

Annonser